Första decemberveckan kom med riktigt härligt kallt väder och frosten lyste vit överallt. Det var efterlängtat både av stora och små. Solen visade sig någon timme och det glittrande som av kristaller vart än man tittade. Så vackert! Många bloggar fylldes snabbt med frostbilder, och kamerorna gick varma i vårt avlånga land. Bilarna fick vinterdäck och fram åkte skraporna. Kallt men friskt! En och annan avåkning rapporterades men färre än befarat. Många var de som promenerade på kvällarna och njöt av den höga luften.
Nu är det snart jul igen och jag har sett att en del börjat titta runt på vad som ska inhandlas till nästa odlingssäsong. Hos oss är det helt lugnt på den fronten. Nästan helt lugnt. Trädgårdstänket har gått i ide så gott som helt och hållet. Men det känns också bra! Ibland behöver man vila även om man är så entusiastisk över det som växer när man är mitt uppe i det hela. Det kommer ju snart en vår och då gäller det att ha samlat krafter och längtan. För då går tiden så fort.
Äpplena hänger kvar som envisa färgklickar som vägrar ge upp. De flesta trillade dock ner när det blåste lite för mycket och jag har väl hunnit plocka bort en fjärdedel från gräsmattan. Resten ligger kvar till glädje för fåglarna som äter ur dem. Det ser så lustigt ut när bara skalet är kvar och det syns att en fågel suttit och tagit hundratals tuggor, så små så små. Mullvadarna har också varit aktiva här nere i Småland när det varit milt väder, det är många gräsmattor som är så gott som täckta med bruna jordhögar. Det blir inte roligt för markägarna till våren. Vår gräsmatta har klarat sig än så länge men jag har sett större hål här och där i rabatterna så jag undrar vem som bor där. Det är säkert en vattensork eller nåt sånt.
Rönnbären lyser mörkt röda och fortfarande är det fullt med bär i träden. Det tyder väl på att det ska bli en hård vinter? Jag har fått lära mig på senare år att det inte är mängden bär som spår vädret utan vid vilken tid fåglarna äter upp dem som är det som ger en vink om hur den kommande vintern ska bli. Sparar fåglarna bären till efter jul är det för att de kommer behöva dem senare. Blir det en mild vinter är bären slut långt innan julhelgen kommer.
Vi har enligt fåglarna haft milda vintrar de senaste åren…
Gran ska det förstås vara, inomhus. På radio pratar man nuförtiden om vattningsfria granar. Jag skrattade gott åt det ordvalet när jag hörde det första gången. Det var ju tjusigt beskrivet. Det finns vattningsfria granar av finare kvalitet och de vill helst benämnas konstgranar och så finns det de där som inte lurar nån. Hänger man en doftgran inne i grenverket får man lite tallbarssdoft på köpet. Det är ju logiskt?
Så kom det ett reklamblad med helt vita granar i. Nu pratar jag inte om spraymålade granar (som man gör med ljung och julstjärnor) utan det här är helt vita plastgranar. Eller konstgranar, förlåt! Vet inte om de kommer bli en trend eller inte, det återstår att se.
Vi har inte brytt oss om trenden i år heller utan kör på i gamla nötta spår, så kära och återkommande. Granen är nyss införskaffad och står mitt i vårt stora vardagsrum och doftar. Den doftar gran. Inte tall…haha!
Snart ska den få prydas med en elljus-slinga och kulor i rött resp guld. Lite glitter, en lysande stjärna på toppen och en väldans massa små röda tomtar. En och annan pyntgrej gjorda av barnhänder blir det också. Det är en traditionell julgran. Vi har den före jul eftersom vi är en modern familj som firar jul i bilen. Ja, ibland känns det faktiskt så. Många mil, flera städer och mycket vänner och släkt.
Sen är det skönt med vila!
Kramisar från Lillianna
Nu är det snart jul igen och jag har sett att en del börjat titta runt på vad som ska inhandlas till nästa odlingssäsong. Hos oss är det helt lugnt på den fronten. Nästan helt lugnt. Trädgårdstänket har gått i ide så gott som helt och hållet. Men det känns också bra! Ibland behöver man vila även om man är så entusiastisk över det som växer när man är mitt uppe i det hela. Det kommer ju snart en vår och då gäller det att ha samlat krafter och längtan. För då går tiden så fort.
Äpplena hänger kvar som envisa färgklickar som vägrar ge upp. De flesta trillade dock ner när det blåste lite för mycket och jag har väl hunnit plocka bort en fjärdedel från gräsmattan. Resten ligger kvar till glädje för fåglarna som äter ur dem. Det ser så lustigt ut när bara skalet är kvar och det syns att en fågel suttit och tagit hundratals tuggor, så små så små. Mullvadarna har också varit aktiva här nere i Småland när det varit milt väder, det är många gräsmattor som är så gott som täckta med bruna jordhögar. Det blir inte roligt för markägarna till våren. Vår gräsmatta har klarat sig än så länge men jag har sett större hål här och där i rabatterna så jag undrar vem som bor där. Det är säkert en vattensork eller nåt sånt.
Rönnbären lyser mörkt röda och fortfarande är det fullt med bär i träden. Det tyder väl på att det ska bli en hård vinter? Jag har fått lära mig på senare år att det inte är mängden bär som spår vädret utan vid vilken tid fåglarna äter upp dem som är det som ger en vink om hur den kommande vintern ska bli. Sparar fåglarna bären till efter jul är det för att de kommer behöva dem senare. Blir det en mild vinter är bären slut långt innan julhelgen kommer.
Vi har enligt fåglarna haft milda vintrar de senaste åren…
Gran ska det förstås vara, inomhus. På radio pratar man nuförtiden om vattningsfria granar. Jag skrattade gott åt det ordvalet när jag hörde det första gången. Det var ju tjusigt beskrivet. Det finns vattningsfria granar av finare kvalitet och de vill helst benämnas konstgranar och så finns det de där som inte lurar nån. Hänger man en doftgran inne i grenverket får man lite tallbarssdoft på köpet. Det är ju logiskt?
Så kom det ett reklamblad med helt vita granar i. Nu pratar jag inte om spraymålade granar (som man gör med ljung och julstjärnor) utan det här är helt vita plastgranar. Eller konstgranar, förlåt! Vet inte om de kommer bli en trend eller inte, det återstår att se.
Vi har inte brytt oss om trenden i år heller utan kör på i gamla nötta spår, så kära och återkommande. Granen är nyss införskaffad och står mitt i vårt stora vardagsrum och doftar. Den doftar gran. Inte tall…haha!
Snart ska den få prydas med en elljus-slinga och kulor i rött resp guld. Lite glitter, en lysande stjärna på toppen och en väldans massa små röda tomtar. En och annan pyntgrej gjorda av barnhänder blir det också. Det är en traditionell julgran. Vi har den före jul eftersom vi är en modern familj som firar jul i bilen. Ja, ibland känns det faktiskt så. Många mil, flera städer och mycket vänner och släkt.
Sen är det skönt med vila!
Kramisar från Lillianna
Kommentarer
Skicka en kommentar