Med skärpa i tillvaron...

Åhh, nu är sommaren här. Iallafall säger almanackan det.
I helgen var det verkligen skiftande väder, men jag envisades med att bära sommarklänning vid grillkvällen. Jag var ganska ensam om den klädseln.
Men jag kände att jag ville hålla illusionen uppe. Jag låtsades...

Det är mycket nu. Mycket som händer och extremt mycket som ska göras.
Alla avslutningar, sommarfester och samlingar.
Man blir lite splittrad. Iallafall jag. Tänker att jag ska göra det och det och det, men sen hamnar jag vid datorn och så blir det inget gjort. Lite bildpill och en del facebookande...jaja, var tid har sin charm... Kanske en typisk försommartrötthet.
Det är definitivt dags för semester nu.
Lata sovmornar och bad i poolen.


Vi är så fokuserade. Både på vårt bildskapande och i vårt liv. Jobba, jobba, jobba. Planera, Prestera, Konsumera. Just nu behöver jag lite oskärpa.
Lite vila. Lite ja, jag vet inte...bara vara.



Och färg! Jag längtar efter färg!! Och ljus!
Jag längtar efter de där sommarkvällarna när det känns som om solen aldrig vill gå ner.
Då man kan vara ute i trägården i timtal och ingen vill gå in!
Den tid då barnens ben spritter av sommar och myggorna håller sig på avstånd.
Men jag tror inte vi är där ännu...


Fastnar ideligen bland mina krokusbilder. Håller på och organiserar mina bilder och av nån anledning verkar det finns en hel del krokusar representerade...



Härliga blåsippor, visserligen inte blå och inte som de brukar se ut. Myser i gräset med ett virr varr runt om sig. Lite kaos i ordningen.



En klematisknopp från förra året. Böjer på nacken under sin livsuppgift. Snart får hon sträcka på sig i all sin skönhet och glans. Snart, men inte riktigt än.

Luddiga, ulliga och skönt fräscha tulpaner. Mysig va, gillar den mycket! Mina härliga tulpaner står ofta i motljus och vad kan passa dem bättre än det?

Nu ska jag och lilltjejen ta en tur till skogen. Väntar bara på att kaffet ska bli klart. See ya, Lillianna